Ledarskap – en nyckel till att nå klimatmålen

2021-12-16

Tree trunk and treetops photographed from a frog perspective
Att så många som möjligt deltar i klimatarbetet beskrivs ofta som centralt för att målen ska kunna uppnås.
Det är här klimatledarskapet kommer in i bilden, på flera nivåer och i olika former..
Foto/bild: Getty Images

Alla behöver vara med på tåget för att klimatmålen ska kunna nås i tid. Men fortfarande debatterar världens länder om hur ansvaret för klimatlösningarna bör fördelas. Forskare delaktiga i nätverket Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI), menar dock att det finns en nyckel till framgång: klimatledarskap.

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och lektor
i klimatledarskap. Foto: Mikael Wallerstedt

– Min nyfikenhet ligger i varför klimatarbetet går så långsamt när vi vet så mycket och det är både tekniskt och ekonomiskt möjligt att genomföra det arbete som behövs. Det är vad som driver mig, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och lektor i klimatledarskap på Uppsala universitet.

– Klimatledarskap är ett ganska nytt forskningsfält, som vi fortfarande håller på och formar. Men det handlar om att studera och problematisera ledarskap inom till exempel civilsamhälle, politik, och näringsliv, men också att stå upp för vad forskningen säger om klimatförändringarna, säger han.
För forskningen – och forskarna – har en viktig roll i att hjälpa till att förklara vad som händer med klimatet och vad saker betyder utifrån en vetenskaplig synpunkt, menar han.

– Det handlar mycket om att akademiker måste bli bättre på att kommunicera sina resultat, som en motvikt till kunskapsresistens och alternativa fakta. Att också visa på vad som skiljer forskarens arbete från den enskilda tyckarens, säger Mikael Karlsson.

Ledarskap på flera nivåer

I november deltog han och UUSI-kollegan Eva Friman i COP26 i Glasgow, klimatkonferensen där nära 200 länder förhandlade fram ett nytt klimatavtal.
Att så många som möjligt deltar i klimatarbetet beskrivs ofta som centralt för att målen ska kunna uppnås. Det är här klimatledarskapet kommer in i bilden. Men vilka ska då leda arbetet för klimatåtgärderna och hur?

Ledarskap är komplext och kan föras på flera nivåer och i olika former, menar Mikael Karlsson. Det behöver inte handla om klassiskt hierarkiskt top down-ledarskap utan kan lika gärna, och samtidigt, föras på gräsrotsnivå. Medias och politikers roll är också viktig i sammanhanget – särskilt när det gäller hur samtalen om klimatet förs.

– En skärpt politik är avgörande för att nå klimatmålen, men politiker tenderar att skapa negativa känslor kring den politik som ska förändra detta. Men jag tycker att man borde gå ifrån begreppet bördefördelning inom klimatdebatten och i stället tala om skördefördelning. Att i stället fokusera på vinsterna som kommer av klimatåtgärderna, säger Mikael Karlsson och fortsätter:

– Där kan det till exempel handla om att visa på sidoeffekterna, till exempel att vi samtidigt får bättre luft om vi genomför vissa klimatåtgärder. Sådana sidoeffekter kan ibland vara mer värda än vad klimatåtgärderna kostar.

Lärandeprocesser för hållbar utveckling

Kommunikation i vidare mening är därför en viktig nyckel i ledarskapsperspektivet, menar Eva Friman. Hon är forskare på institutionen för kvinnors och barns hälsa, samt föreståndare för Swedesd – Centrum för forskning och utbildning om lärande för hållbar utveckling på Uppsala universitet. Hennes forskning kretsar kring transformativa lärandeprocesser för hållbar utveckling och hon är också intresserad av hur ledarskap för detta kan se ut.

Till exempel: Hur ska man få de som tjänar på de ekonomiska strukturer vi har i dag, att gå med på en förändring? Och parallellt, hur ska de som inte har tjänat på det – och som dagligen kämpar för sina basala behov – ha möjlighet och tid att göra det?

– Inom ramen för forskning om hållbar utveckling ser vi att hållbar utveckling är olika saker i olika delar av världen. Om vi inte får med oss människor som tillsammans kan tänka kring ”skörden” som Mikael pratade om, kommer det inte att bli någon skörd, säger Eva Friman.

Många olika perspektiv

Eva Friman, forskare på institutionen för kvinnors
och barns hälsa och föreståndare för Swedesd.

För att hitta fram till ett bra ledarskap behöver man därför studera en rätt komplex verklighet. Miljö och klimat innehåller många perspektiv – sociala, ekonomiska, kulturella – som måste beaktas samtidigt.

– Man kan få fantastiska resultat genom att flera discipliner jobbar tillsammans, och kombinera djup kunskap med att samtidigt tillsammans representera kunskap om de stora utmaningar vi står inför säger Eva Friman.
Men det måste också finnas plattformar där de olika perspektiven kan mötas. Eva Friman leder också forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication, där man bland annat skapat plattformar där grupper som har olika intressen i en fråga, kan mötas, kommunicera och lära av varandra.

– Alla som har perspektiv på en fråga – från företaget som har starka intressen i till exempel en fråga som kolinlagring, till aktivisten som har lika starka intressen, och från forskare till enskilda aktörer i samhället – alla har perspektiv och erfarenheter som kan bidra till lösningar, säger Eva Friman.

Formulera problem och möjligheter

För det handlar också om hur man ser på de olika klimatsutmaningarna och hur såväl problem som möjligheter sedan formuleras. Eva Friman ger som exempel FN:s klimatmål där ett av hållbarhetsmålen handlar om hållbar konsumtion och ett annat om hur vi ska bekämpa fattigdom.

– Men det finns inget mål som tydligt handlar om att minska överflöd eller att spara, allt det som finns på andra sidan fattigdom. I stället ökar och ökar den samlade konsumtionen, säger Eva Friman.

Mikael Karlsson är inne på samma spår.
– Vi är innovativa och anpassningsbara varelser. Men det bästa och billigaste vi kan göra för klimatet är att spara. Det är bra för både plånboken och klimatet.

– Men det finns ett så ångestfyllt förhållande till de här frågorna i samhället. Släpp loss lite i stället! Prata inte bara om allt vi måste göra mindre av, utan prata också om allt vi kan göra mer av. Som att cykla, äta grönt och vara ute i naturen.

Anna Hedlund

Om UPPSALA UNIVERSITY SUSTAINABILITY INITIATIVES (UUSI)

  • Plattform där olika forskare från olika områden kan mötas.
  • Målet med verksamheten är att UU bidrar med mer kunskap till samtalet om hållbar utveckling.
  • Man jobbar också med att synliggöra och kommunicera forskning både inom och utom universitetet.
  • Arbetet sker i samarbete med företag och organisationer utanför universitetet.

LÄS MER

Uppsala University Sustainability Initiatives – UUSI

Fler nyheter

Senast uppdaterad: 2021-01-18